Jag tänkte precis beklaga mig över faktumet att jag alltid vaknar kl 8 på söndagar och alla andra vaknar 14, vilket gör att jag får gå i 6-7 timmar och vänta på att någon annan ska vara på att käka pizza. Men idag, döm om min förvåning, så är både emma och julia uppe innan 11. vart är världen påväg? jo, mot ett bättre ställe.
jag och min extended-family har haft en riktig superhelg. I fredags käkade vi tooookgod mat (och jag hällde i mig lite vin som jag sov tungt på senare). I lördags stekte vi pannkakor och besteg ett litet berg vid Tavelsjö (men även om berget var litet så var inte prestationen liten, det vill jag göra klart). Sen efter lite skillda förfester strålade vi samman på scharinska och dansade brallorna av oss. Fast ingen av oss hade brallor. En känslosam kväll för typ alla utom oss tre. Vi är ju också känslolösa vilket förklarar ett och annat.
Nej, nu har jag väntat och väntat och nu måste det väl ändå vara lunch? Jag vill ha pizza egentligen, men jag får nog nöja mig med kirv. Ja. Slut!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar