Jippie! idag när jag gick över gården till tvättstugan möttes jag av en tjej i vitt, som log mot mig och innan jag hann öppna munnen sa hon hej. Strålande som en sol hälsade jag tillbaka. Äntligen! Någon som hälsar tillbaka. Innan var jag uppe i sju personer som jag hälsat på som inte sagt ngt tillbaka, inte ens nickat. Och jag började ju räkna av en anledning. Men nu bröts alltså trenden!
Jag vet inte vad alla andra tycker men personligen tycker jag att det känns mer pinsamt att försöka låtsas att man är ensam när man möter någon i en trång trappuppgång än att hälsa. Men jag är kanske konstig!
Men jag har ju också en kille i huset som springer tillbaka in när jag kommer ner för trappen och kikar ut genom dörrspringan tills kusten är klar. Detta vet jag för att jag smög runt knuten en gång och kikade tillbaka. Jag har börjat fundera på om jag har pest omedvetet eller kanske bär något gängmärke av misstag. svart mössa - symboliserar det något?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar